Öronmärkt blåräv, sedd genom kikaren
En märkt vuxen blåräv, sedd på 150 meters håll genom tubkikare.

(Texten är en förkortad version av en längre artikel i tidningen Härjedalen)

Den skandinaviska fjällrävsstammen är akut utrotningshotad. Fjällrävsprojektet vid Stockholms universitet har pågått sedan mitten på 80-talet för att studera fjällrävens ekologi och öka förståelsen för fjällrävens situation i Skandinavien med vidareutvecklade bevarandeåtgärder. På så vis hoppas vi kunna ge fjällräven bästa möjliga förutsättningar att bli fler och nå ett tillräckligt stort antal, så att stammen håller sig på en stabil nivå i framtiden. De senaste 15 åren har den negativa trenden vänt. Tack vare bevarandeinsatser från Stockholms universitet och Länsstyrelserna, har antalet fjällrävar mångdubblats sedan millennieskiftet.

För att få en djupare och nödvändig förståelse för fjällrävens ekologi måste vi även samla information på individnivå, dvs hur enskilda rävar vandrar, förökar sig, överlever eller dör, samt hur inavel påverkar fjällrävarnas livskraftighet. Därför öronmärker vi fjällrävar med färgade plastmärken. Vi använder öronmärken av märket Dalton Rototag vilket är vanligt för märkning av mindre tamboskap. De är utformade för att besvära djuren så lite som möjligt, och när vi studerar djuren på nära håll ser vi inga negativa effekter av öronmärkningen, vare sig beteendemässigt eller i form av överlevnad. Dessutom utvärderas öronmärkningsförfarandet fortlöpande av Jordbruksverket, och verksamheten är godkänd av Umeå djurförsöksetiska nämnd. En öronmärkt räv kan kännas igen på flera hundra meters håll med hjälp av en tubkikare utan att räven behöver bli stressad i onödan. Detta är en enkel metod att samla in unika forskningsdata, samtidigt som djuren störs så lite som möjligt. Utöver öronmärkning chipmärker vi även fjällräv i Helagsområdet. Detta är tyvärr bara ett komplement till öronmärkning då det inte går att läsa av ett chip på håll.

Att inte märka enskilda individer skulle försämra möjligheterna att utvärdera och förbättra åtgärderna för att bevara fjällräven. Dessutom begränsar det möjligheten att bedriva högkvalitativ forskning. Väl genomförd forskning är en förutsättning för att få forskningsanslag och på så vis ytterligare förbättra kunskapen om fjällrävens ekologi och bevarande. Projektets långsiktiga strategi är att med hjälp av ökad kunskap om fjällrävens ekologi kunna bistå Länsstyrelsen med underlag för en effektiv och målinriktad fjällrävsförvaltning även när fjällrävarna, förhoppningsvis, blir fler och sprider sig till nya områden i fjällkedjan.