Bodil Elmhagen

Hem

Publikationer: Sammandrag

Resultat i korthet

Studieområde
- Om Fennoskandien

Vetenskaplig bakgrund

In English

     
 

Hur påverkas fjällrävensstammens utveckling av konkurrens med rödräv och varierande födotillgång?

Sammanfattning av artikeln: Shirley MDF, Elmhagen B, Lurz PWW, Rushton SP, Angerbjörn A. (2009) Modelling the spatial population dynamics of arctic foxes: the effects of red foxes and microtine cycles. Canadian Journal of Zoology 87: 1170-1183.

Fjällräven är akut hotad i Sverige. Den minskade drastiskt på grund av omfattande jakt i början av 1900-talet, men trots att den varit fredad sedan 1928 så har den inte återhämtat sig. Förmodligen beror det på att det samtidigt skedde förändringar i fjällrävens livsmiljö som motverkat en återhämtning. Tidigare forskning tyder på att ökad konkurrens med den större rödräven, som blivit vanligare på kalfjället under 1900-talet, är en viktig faktor. Rödräven kan döda både vuxna fjällrävar och deras valpar och för att inte riskera detta så undviker fjällräven ett stort område kring bebodda rödrävslyor. Det innebär att fjällräven har färre bra lyor och revir att välja på när det finns rödräv på kalfjället, vilket kan innebära att färre fjällrävskullar föds. Samtidigt har fjällräven missgynnats av att de s k lämmelåren uteblivit under långa perioder, senast under 1980- och 1990-talen. Under lämmelåren är det gott om lämmel, fjällrävens viktigaste bytesdjur, vilket gör att fjällräven får många valpar. När det är ont om lämmel får fjällräven istället få eller inga valpar, och dödligheten bland de som ändå föds är hög på grund av den låga födotillgången.

Men hur påverkas en fjällrävsstam av rödrävskonkurrens och lämmelbrist på längre sikt? Det är inte helt lätt att undersöka genom fältstudier, eftersom fjällräven är så ovanlig och det dessutom skulle krävas manipulation både av mängden rödräv och födotillgång. Dessutom skulle studien ta kanske årtionden att genomföra. I den här studien använde vi oss därför av datormodeller. I ett samarbete mellan Projekt Fjällräv i Sverige och en forskargrupp i Newcastle som specialiserat sig på modellering av hur arter påverkar varandra, så skapades en datormodell där vi utifrån vår kunskap om fjällrävens ekologi simulerade utvecklingen av fjällrävsstammen under olika scenarier. Vi kunde därigenom undersöka den hypotetiska effekten av rödrävsnärvaro och lämmeltillgång på fjällrävsstammens utveckling. Vi jämförde dessutom utfallet av simuleringarna med den verkliga utvecklingen hos fjällrävspopulationen i Vindelfjällen sedan Projekt Fjällräv startade i mitten av 1980-talet.

Inte förvånade så visade datasimuleringarna att fjällrävspopulationens storlek och antalet bebodda lyor berodde av lämmeltillgång, men vi fann även en påtaglig effekt av rödrävsnärvaro. Även ett relativt litet antal rödrävar begränsade fjällrävens utbredning avsevärt och rödrävsnärvaro hade en negativ effekt på fjällrävspopulationens utveckling. När vi jämförde den faktiska populationsutvecklingen med simuleringarna så var de uteblivna lämmelåren inte tillräckligt för att förklara nedgången i fjällrävspopulationen under 1980- och 1990-talen. Om vi däremot inkluderade effekten av rödrävsnärvaro, i den grad vi faktiskt observerat under fältarbetet, så överensstämde resultaten med simuleringarna väl med den verkliga utvecklingen.

Sammantaget tyder resultaten på att fjällrävens beteende, där den undviker områden med rödräv, är en mekanism som har en starkt negativ effekt på fjällrävsstammens storlek och utbredning.

 
   

 

 

Fjällräven är orädd och försöker ofta försvara lyan och valparna...
 

...men mot den större rödräven är fjällräven oftast chanslös och den här studien visar att rödrävsnärvaro kan ha en starkt negativ effekt på en fjällrävspopulations utveckling.
 

Tillgången på lämmel, det viktigaste bytesdjuret, har också stor betydelse för fjällräven