Motoriska synapser på flygmuskel hos bananfluga. Bilden visar endast två av de hundratals förgreningar som flygneuronen bildar över varje flygmuskel. Neuronet har färgats med fluorescerande antikroppar specifika för membranet (grönt) eller synapserna (rött, de speciella kontakytor över vilka nervcellen överför nervimpulsen till muskeln). Muskeln är ofärgat och syns därför inte på bilden, som togs med laser konfokalmikroskopi. Skalan visar 10 mikrometer (tusendelar av millimeter).

Välkommen till Zoologiska institutionen

Zoologiska institutionen har en lång historia, men följer också i högsta grad med sin tid. Institutionen grundades redan 1880, som den första vid Stockholms universitet, och förändras kontinuerligt för att ge utrymme för nya spännande forskningsfält. Avdelningarna för zoologisk ekologi, etologi, morfologi och populationsgenetik finns i Arrheniuslaboratorierna, medans systematik och evolution till stora delar finns vid naturhistoriska riksmuseet. Vi har även en välutrustad forskningsstation i Sörmland.

Forskning

Idag bedrivs forskning med särskilt fokus på djurens evolution, ekologi och beteenden, men inom ett brett område från nervsystem till ekosystem - på modellorganismer alltifrån bananflugor och dagfjärilar till fiskar, fåglar och fjällrävar. Inte ens människor är undantagna - institutionen medverkar i det tvärvetenskapliga centrum för evolutionär kulturforskning. Som del i forskningsprogrammet Ekoklim undersöker vi klimatförändringens ekologiska effekter. Vi bedriver även teoretisk forskningen inom universitetets profilområde biologisk modellering.

Aktuellt

Förhistoriskt DNA avslöjar hundens ursprung

Människans bästa vän, hunden, kan ha funnits långt längre än vi trott. En ny studie visar att hundens föregångare skiljdes från vargen redan någon gång mellan 27 000 och 40 000 år sedan. Analyser av arvsmassan från en förhistorisk varg från Tajmyrhalvön i Ryssland visar att den var närbesläktad med den gemensamma föregångaren till dagens vargar och hundar.

Forskning på varg och hund vid Zoologiska institutionen

I en intervju i Rapport den 12 maj riktar Mats Amundin kritik mot pågående forskning om skillnader i beteende mellan hund och varg vid Zoologiska institutionen. Han hävdar att det finns risker med forskningen och att den inte kommer att ge ny kunskap. Vi håller inte med om detta och vill bemöta kritiken.

Stor hjärna hjälp mot rovdjur

Att ha en stor hjärna kan ge överlevnadsfördelar. I alla fall om du är en guppyhona. En ny unik studie publicerad i tidskriften Ecology Letters visar att guppyhonor med stora hjärnor löper mindre risk att bli uppätna jämfört med honor med mindre hjärnor.