Fler aspekter av hjortdjurens födoval studeras vid Zoologiska institutionen.

Välkommen till Zoologiska institutionen

Zoologiska institutionen har en lång historia, men följer också i högsta grad med sin tid. Institutionen grundades redan 1880, som den första vid Stockholms universitet, och förändras kontinuerligt för att ge utrymme för nya spännande forskningsfält. Avdelningarna för zoologisk ekologi, etologi, morfologi och populationsgenetik finns i Arrheniuslaboratorierna, medans systematik och evolution till stora delar finns vid naturhistoriska riksmuseet. Vi har även en välutrustad forskningsstation i Sörmland.

Forskning

Idag bedrivs forskning med särskilt fokus på djurens evolution, ekologi och beteenden, men inom ett brett område från nervsystem till ekosystem - på modellorganismer alltifrån bananflugor och dagfjärilar till fiskar, fåglar och fjällrävar. Inte ens människor är undantagna - institutionen medverkar i det tvärvetenskapliga centrum för evolutionär kulturforskning. Som del i forskningsprogrammet Ekoklim undersöker vi klimatförändringens ekologiska effekter. Vi bedriver även teoretisk forskningen inom universitetets profilområde biologisk modellering.

Aktuellt

Ullhårig mammut på frimärke

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet och Zoologiska institutionen presenterade under 2015 den första kartläggningen av mammutens arvsmassa. Ett frimärke visar denna forskning.

Storsatsning ökar kunskap om människors och djurs hjärnor

Stockholms universitet satsar 44,5 miljoner kronor på områdesöverskridande hjärnforskning inom ramen för SUBIC.

Sneaky male behaviour leads to the evolution of faster sperm

Sometimes the best laid plans – and eggs – of fish go awry. In one species, females favor larger males, but female attention also unintentionally draws smaller males, which try to prey on a bigger fish's allure. That increased risk of rivals, scientists think, makes large males have unexpectedly speedy sperm.