Antalet kullar 1974-2016

Sommaren 2016

Ladda hem som PDF bäst på skärm
Ladda hem som PDF bäst för utskrift

Karta över årets kullar 2016
Klicka på bilden för en större version

Sommaren 2016 föddes totalt 8 kullar i de svenska delarna av fjällkedjan. 6 av dessa föddes i Borgafjäll och 2 i Helagsfjällen. Inga kullar rapporterades från det tredje kärnområdet, Vindelfjällen, eller övriga landet. Det låga antalet kullar står i bjärt kontrast till fjolårets rekord på totalt 88 stycken. Den stora skillnaden mellan olika år är emellertid inget märkligt i sig, då de skandinaviska fjällrävarna enbart förökar sig när tillgången på fjällämmel och andra smågnagare är förhållandevis god.

Inventeringen av smågnagare visade på ett lågt antal rent allmänt, men det fanns också geografiska skillnader vilket tyder på att smågnagarcykeln släpar efter i fjällrävens norra kärnområde (Vindelfjällen/Arjeplogsfjällen). Tillgången på smågnagare verkade alltså vara något större i södra fjällkedjan, vilket också återspeglade sig i antalet fjällrävskullar.

Det låga antalet kullar innebär att den svenska fjällrävsstammen kommer att minska i storlek under 2016 eftersom upp till hälften av alla vuxna rävar dör per år. Trots att det innebär en betydande minskning av stammen, som redan är liten, så behöver det inte nödvändigtvis innebära ett stort problem om tillgången på smågnagare blir god de kommande åren. Den skandinaviska fjällräven är anpassad till stora svängningar i smågnagarnas antal, och stammen har bra förutsättningar att återhämta sig snabbt om tillgången på byten blir god de kommande åren.

Men läget kan snabbt förändras till det sämre om smågnagartopparna uteblir. De intensiva bevarandeåtgärder som bedrivs av länsstyrelserna är därför fortfarande nödvändiga åtgärder för att mildra effekterna av dåliga smågnagarår och för att påskynda stammens tillväxt när förutsättningarna är gynnsamma. Vi har också sett minskad inavel i delar av den svenska stammen från den norska utsättningen av vilda fjällrävar som avlats i fångenskap*. Bra lämmelår förblir ändå en förutsättning för att stammen ska kunna återhämta sig. Glädjande nog har både lämlar och sorkar setts på kalfjället i Vindelfjällen och i Helags under sensommaren. I bästa fall visar det att antalet smågnagare börjat öka igen, och förhoppningsvis kan 2017 bli ett kraftigt uppgångsår för både smågnagare och fjällräv.

Skabbepidemin i Borgafjäll
Precis som under de senaste två åren har det inte heller i år rapporterats några nya fall av skabbsmittade fjällrävar i den tidigare drabbade delpopulationen i Borgafjäll. Länsstyrelsen fortsätter med kameraövervakning vid fjällrävslyor för att ha möjlighet att snabbt sätta in åtgärder om skabben skulle komma tillbaka.

Fältarbete
Årets sommarfältarbete genomfördes av cirka 32 personer; forskare, examensarbetare och frivilliga från Stockholms universitet tillsammans med länsstyrelsernas naturbevakare. Totalt tillbringade deltagarna från fjällrävsprojektet drygt 600 dagar i fält under sommarens inventering, och cirka 180 lyor besöktes.

Finansiering
Förutom hjälp från våra sponsorer, framförallt vår huvudsponsor Fjällräven AB, har Fjällrävsprojektet fått ny EU-finansiering i och med Interreg-projektet Felles Fjellrev II. Projektet är ett samarbete mellan Fjällrävsprojektet vid Stockholms universitet och Länsstyrelserna i Jämtland och Västerbotten, deras norska motsvarigheter i Trøndelag och Nordland, Världsnaturfonden samt Norsk institutt for naturforvaltning och norska naturvårdsverket. Det löper fram till början av 2020.

* De vilda rävar som fötts upp i fångenskap i det norska avelsprojektet för fjällräv sätts bara ut i Norge men det är vanligt att rävarna springer över gränsen och slår sig ner också på svensk sida.


Sommaren 2015

Ladda hem som låguplöst PDF
Ladda hem som höguplöst PDF

Karta över årets kullar 2015
Klicka på bilden för en större version

Sommaren 2015 innebar ett rekord i antal kullar för den Svenska fjällrävsstammen med 88 rapporterade föryngringar. Flest kullar rapporterades från de områden som utgjort kärnområdena för fjällräv i Sverige sedan 1900-talet: Vindelfjällen/Arjeplogsfjällen (31 kullar), Helagsfjällen (29 kullar) och Borgafjällsområdet (17 kullar). Det jämförelsevis låga antalet kullar i Borgafjäll kan vara en effekt av den skabbepidemi som drabbade delar av området mellan 2012 och 2014.

Dessutom har antalet kullar mellan kärnområdena ökat. I Jämtländska Sösjöfjällen föddes i år 2 kullar jämfört med 1 ifjol. Och i Södra Storfjället i Västerbotten rapporterades 1 kull. Etablering av fjällräv i dessa områden är ett viktigt steg för att binda ihop de större delpopulationerna, och på så vis öka det genetiska utbytet. Fjällräven fortsätter också att sprida sig norrut, med totalt 8 kullar i Norrbotten utanför Arjeplogsfjällen.

Trots det stora antalet kullar var många av dem medelstora, framför allt i de södra områdena. Detta gör att det totalt föddes fler valpar under den senaste lämmeltoppen, 2011, även om antalet kullar då var mindre. De mindre kullstorlekarna i Helagsfjällen och Borgafjäll beror antagligen till stor del på att fjällämmelspopulationen i dessa områden kraschade någon gång under vintern. Längre norr ut däremot fanns det mer lämmel under sommaren, och kullarna var som regel också större.

Men även i de norra områdena började tillgången på fjällämmel att minska under sommaren. Förutom att detta har en direkt negativ effekt på fjällräven, som får mer ont om byte, kan en nedgång också drabba andra rovdjur. I hela fjällrävens utbredningsområde syntes en förhållandevis hög närvaro av kungsörn runt och på fjällrävslyor. Bitvis rapporterades också en relativt hög dödlighet bland valparna, vilket kan bero på att örnarna tvingats växla till andra bytesdjur, så som fjällräv, i brist på smågnagare.

Precis som under den gångna vintern har det under sommaren inte rapporterats några skabbsmittade fjällrävar i den tidigare drabbade delpopulationen i Borgafjäll. Detta tyder på att de riktade hjälpinsatserna med skabbmedicinering under de senaste åren har varit effektiva och förhoppningsvis har hela populationen tillfrisknat. Länsstyrelsen fortsätter med kameraövervakning för att ha möjlighet att snabbt kunna sätta in åtgärder om skabben skulle komma tillbaka.

Årets sommarfältarbete genomfördes av ca 47 forskare, examensarbetare och frivilliga från Stockholms universitet tillsammans med länsstyrelsernas naturbevakare. 5 av de frivilliga i Helagsområdet värvades och finansierades i år av projektets mångåriga sponsor Fjällräven AB. I Vindelfjällen och Borgafjäll försvårade den sena snösmältningen bitvis fältarbetet. Totalt tillbringade deltagarna från fjällrävsprojektet drygt 850 dagar i fält under sommarens inventering.


Våren 2015

Sommaren 2014 rapporterades 50 fjällrävskullar i de svenska fjällen vilket är förhållandevis många med tanke på den måttliga tillgången på smågnagare. De flesta rapporterades från de tre kärnområdena Helagsfjällen, Borgafjäll och Vindelffjällen/Arjeplogsfjällen. Men glädjande nog kom även rapporter om kullar både i Sösjöfjällen och Kirunafjällen, områden där fjällräven inte föryngrat sig på mycket långtid. Även inom Helagsområdet föddes kullar på flera lyor som inte haft rapporterade kullar på många år. Kullarna varierade mellan 1 och 12 valpar, vilket är normalt för ett år med måttlig smågnagartillgång. Valpöverlevnaden var relativt god men varierade mellan olika lyor.

Under sommaren rapporterades inga smittade fjällrävar i den skabbdrabbade delpopulationen i Borgafjäll. Inte heller under vintern har några tecken på skabb synts på bilderna från de automatiska kameror som övervakat de berörda lyorna. Detta tyder på att den omfattande medicinering som utförts av länsstyrelsens personal varit effektiv i att åtminstone behandla symptomen, men förhoppningsvis även själva smittan.

Utsikter inför sommaren:
Under vårvintern har det varit förhållandevis gott om smågnagare i de fjällnära skogsområdena och i de nordliga områdena har det kommit in en del rapporter om lämmel på kalfjället. Längre söder ut har det däremot varit lite spår av smågnagare i högre belägna områden. Det är alltid svårt att sia om sommaren, men det är möjligt att tillgången på gnagare kommer att vara bättre i de nordliga områdena än i de södra.

Däremot har det under vårvintern kommit in rekordmånga rapporter om lyor med tecken på fjällrävsaktivitet. Utöver de tre kärnområdena har det även varit mycket aktivitet i Sösjöfjällen vilket visar att fjolårets etablering i området förhoppningsvis kan bli varaktig. Sammantaget tyder detta på att det kan bli många fjällrävskullar i år, men att överlevnaden kan bli låg om smågnagarna kraschar innan eller under snösmältningen.

Årets sommarfältarbete kommer att omfatta ett fyrtiotal forskare, examensarbetare, frivilliga och naturbevakare. I år har projektets mångåriga sponsor Fjällräven AB hjälpt till att värva 5 frivilliga som kommer att ingå i det vanliga inventeringsarbetet. Arbetet kommer att fokusera på märkning i Vindelfjällen och Helagsfjällen samt Sösjöfjällen, men inventering och viss märkning kommer även att utföras i Borgafjäll.


Sommaren 2014

Ladda hem som PDF

Sommaren 2014 registrerades 50 kullar. Det stora flertalet rapporterades från de tre huvudområdena (24 i Helagsfjällen, 13 i Borgafjäll och 11 i Vindel-/Arjeplogsfjällen). Men glädjande nog kom det också in rapporter om kullar i områden där det inte varit några föryngringar på länge: 1 kull i Sösjöfjällen och 1 kull i Kirunafjällen.

Detta innebär en ökning från 2013. Fjolåret var ett svagt uppgångsår med totalt 20 föryngringar, varav 17 ägde rum i Helagsfjällen, den sydligaste delpopulationen. 3 kullar föddes i Borgafjäll, och inga kullar rapporterades ifrån Vindelfjällen.

Årets kullar har varierat i storlek mellan 1 och 12 vilket också innebär en ökning från 2013. När det gäller valparna var de normalstora, även om det alltid finns vissa skillnader mellan kullar.

Så gott som alla lyor besöktes i juli och i tveksamma fall gjordes återbesök för att säkerställa om det var föryngringar eller ej. Märkningen började i början av juli i Helagsområdet och någon vecka senare i de nordligare områdena. Märkningsansträngningar gjordes vid alla lyor med kull. Under juli var det ovanligt hett väder vilket kan ha försvårat fångsten, då rävarna var något mindre aktiva.

Augustiinventering

Liksom föregående år genomfördes det i Helagsområdet även en inventering i augusti. Dessvärre är det ofta svårt att fånga rävar under senare delen av säsongen vilket även var fallet i år. Detta kan också tolkas som en indikation på att det finns någorlunda gott om smågnagare då hungriga rävar är lättare att fånga. Augustiinventeringen gav också information om sommaröverlevnaden vilken var högre än i fjol men med stora lokala variationer.

Utöver återbesöken i Helagsfjällen gjordes dessutom i augusti ett försök att märka kullen i Sösjöfjällen. Dessvärre lät rävarna sig inte fångas, men genetiskt material samlades in vilket gör det möjligt att ta reda på deras härkomst.

Smågnagare

Sommarens inventering av smågnagare visade på stora lokala skillnader med bitvis påfallande stora mängder sork (olika arter). Däremot har det rapporterats låga nivåer av fjälllämmel. Allt som allt kan det konstateras att bytestillgången för rävarna varit förhållandevis god. Förhoppningen är att smågnagarna fortsätter att öka i antal så att 2015 blir ett toppår, något som skulle vara mycket gynnsamt för populationen.

Återetableringarna i Sösjöfjällen och Kirunafjällen är förhoppningsvis början på en spridning som i det långa loppet kan leda till ökat utbyte av rävar mellan olika delpopulationer, något som skulle ha bra inverkan på artens genetiska situation. Nästa år kommer projektet att utöka ansträngningarna för att få mer information om kullarna utanför de tre huvudpopulationerna.

Ungefär 45 forskare och frivilliga deltog i fältarbetet och tillbringade totalt ca 1000 dagar i fält. Drygt 170 rävar märktes varav 10 vuxna.


Sommaren 2013

Förra året, 2012, var ett dåligt år för fjällräven i Sverige och Norge utan några inrapporterade kullar. Årets uppgång av smågnagare (fjällrävens huvudsakliga föda) under försommaren är därför goda nyheter. Totalt registrerades 20 föryngringar i Sverige i år. 17 av dem var i Helagsfjällen och de resterande 3 i Borgafjäll. Inga föryngringar rapporterades från Vindelfjällen, det nordligaste området med fjällräv i Sverige. Den stora skillnaden mellan områdena kan möjligen ha sin förklaring i att smågnagarna ökat mer i södra fjällkedjan än i de nordliga områdena där förhållandena mer liknat de som var under 2012.

De rapporterade kullarnas storlek varierade från 1 till 7 valpar med ett snitt på 3,5 valpar per kull. Detta är normalt för år med måttliga mängder smågnagare, men tämligen lågt jämfört med ett toppår som 2011 då kullar på upp till 14 valpar registrerades och den genomsnittliga kullstorleken var över 10 valpar per kull.

De valpar som fångades och märktes i år var överlag små vilket pekar på antingen sena födslar eller låg tillväxt. Märkning fick ibland skjutas upp en vecka eftersom märkning av allt för små valpar medför en risk att de far illa.

Det dåliga väder som rådde under första hälften av fältsäsongen försvårade inventering och fångst eftersom fjällrävar (särskilt valparna) brukar tillbringa mer tid inne i lyan om det regnar och blåser mycket. Under den senare hälften av juli blev vädret bättre och många av de lyor som besökts under dåliga väderförhållanden återbesöktes. Detta medförde att en högre andel valpar blev märkta och att uppskattningarna av kullstorlekar blev mer tillförlitliga. Alla kända lyor besöktes i juli och märkning utfördes på de flesta lyor med kull.

För att uppskatta valparnas sommaröverlevnad genomfördes i slutet av augusti en andra inventering i Helagsfjällen av två inveteringslag. I samband med detta samlades också mer fångstdata in. Preliminära resultat visar att dödligheten varit varierande och över lag hög. På vissa lyor till och med total. Den låga överlevnaden kan ha ett flertal orsaker men predation från kungsörn och rödräv kan antas ha stor påverkan. Att många valpar var ovanligt små kan ha bidragit till ett högre predationstryck än vad som hade varit fallet om de varit mer normalstora. Låg sommaröverlevnad är naturligtvis bekymmersamt, särskilt när antalet valpar redan är lågt.

Färska rapporter visar att smågnagarnas ökning hållit i sig och förhoppningsvis fortsätter den positiva utvecklingen samtidigt som den sprider sig till de nordliga delområdena. I så fall kan 2014 blir ett bra år för den skandinaviska fjällrävsstammen.

Projektet i siffror: 38 forskare och frivilliga deltog i fältarbetet och tillbringade totalt cirka 450 dygn i fält. 65 rävar märktes varav 11 vuxna.



2010

För 2010 så ökade lämmeltillgången anmärkningsvärt snabbt under sommaren. Detta mönster liknar tidigare uppgångar 2001, 2004 och 2007; vi ser alltså en treårscykel för lämlar snarare än den klassiska fyraårscykeln. Denna uppgång gynnade fjällrävstammen och vi hade en mycket god föryngring i de två sydliga områdena Helags och Borgafjäll med 14 respektive 12 föryngringar. Detta är ett av de bästa resultatet sedan 80-talet och visar tydligt på att våra åtgärder ger effekt. Om man dessutom endast fokuserar på uppgångsåren med liknande förhållnaden så framgår det tydligt att årets resultat är mycket bra i de två södra områdena men att problemen i Vindelfjällen och Norrbotten snarare har tilltagit. Jag arbetar nu på två större sammanställningar med en kvantitativ uppskattning av åtgärderna. Analyser visar att populationstillväxten till lika delar beror på tillgång på lämmel, vinterutfodring och rödrävsdecimering. I Helags och Borgafjäll har åtgärder utförts med hög intensitet, vilket har medfört en fördubbling av antalet kullar under en lämmelcykel. I Vindelfjällen och Norrbotten har åtgärderna däremot utförts med lägre intensitet, vilket återspeglas i antalet kullar som är detsamma eller lägre än vid projektets start 2003. Det betyder att intensiva åtgärder är avgörande för fjällrävsstammens fortsatta existens. Åtgärderna måste genomföras åtminstone tills dess att fjällrävstammen har nått upp i sådan storlek att rävarna av egen kraft förmår stå emot och överleva år med dålig tillgång på naturlig föda. Med fortsatt effektiv förvaltning av den Fennoskandiska populationen är det återigen möjligt för framtida fjällvandrare att njuta av synen av vilda fjällrävar.

2009

Under sommaren 2009 föddes 2 valpkullar med totalt 4 valpar i Helagsfjällen. Dessa två kullar var de enda som hittades i hela svenska fjällkedjan. Under sommarens inventeringar hittades det dock ca 25 lyor som var aktiva med fjällräv. Det låga antalet kullar hänger samman med den dåliga förekomsten av lämlar och andra smågnagare. Under hösten 2009 verkade dock antalet smågnagare långsamt öka och en hel del smågnagarspår observerades på snön under förvintern. Förutsatt att smågnagarna fortsätter att öka kan ett flertal fjällrävskullar förväntas under sommaren 2010!